Systematisk våldsprevention
i öppen ungdomsverksamhet
“VIOLENCE CAN BE PREVENTED.
THIS IS NOT AN ARTICLE OF FAITH, BUT A STATEMENT
BASED ON EVIDENCE”
— WHO (2010) Violence prevention: the evidence
Bakgrund
Genom finansiering från Jämställdhetsmyndigheten har KEKS sedan september 2023 drivit ett projekt för att ta fram en modell för systematiskt våldspreventivt arbete med universell ansats i öppen ungdomsverksamhet. Syftet är att stärka systematiken i det våldspreventiva arbetet och göra det hållbart. Tanken med modellen är att den ska fungera lika oavsett storlek på organisation, val av metoder eller hur långt man redan kommit i sitt våldpreventiva arbete.
Genom att kartlägga behov och status för våldsprevention genomfördes en enkät som besvarades av 42 kommuner i nätverket. Denna kartläggning tillsammans med input från en referensgrupp bestående av nyckelpersoner från olika kommuner med längre erfarenhet av våldspreventivt arbete ligger till grund för den modell som nu tagits fram. Det är en modell som inte ska ersätta redan befintliga programverksamheter utan komplettera dem.
En modell för systematiskt våldsprevention i öppen ungdomsverksamhet
Modellen innehåller enkelt sammanfattat tre centrala delar:
Utbildning för personal, dokumentation och uppföljning i The Logbook och Mötesplatsenkäten samt ett nytt självskattningsverktyg för personalgrupper.
Modellen syftar till att stärka personal inom öppen ungdomsverksamhet i det våldspreventiva arbetet genom att följa tre viktiga förändringsfaktorer.
Kunskap om våld
En genusförändrande ansats
Aktiva åskådare
Dessa genomsyrar såväl grundutbildningen som uppföljningsverktygen. Tanken är här inte att utvärdera olika metoder utan att följa hur vi arbetar med dessa förändringsfaktorer som motverkar våld.
Det hela innebär en process där vi stärker kompetensen, inför relevanta åtgärder, dokumenterar, följer upp och analyserar. Därefter börjar processen om.
Kunskap om våld
Att förebygga våld kräver kunskap om våld. Vi behöver förstå kopplingen mellan det lindriga och grova våldet. Vi behöver också ha en samsyn i hur vi definierar våld samt ha kunskap om, och förstå vilka risk- och skyddsfaktorer som finns.
En genusförändrande ansats
Likaväl som kopplingen mellan lindrigt och grovt våld är central, måste vi uppmärksamma sambandet mellan destruktiva könsnormer och våld. Framför allt handlar det om maskulinitetsnormer och dess koppling till våld. Att ha en genusförändrande ansats i arbetet innebär att vi utmanar och försöker förändra dessa normer.
Aktiva åskådare
Att aktivera åskådare innebär att vi stärker oss själva och vår omgivning i att agera mot våld när det uppstår. Det handlar om att ta fram strategier för att ingripa och stoppa våld.
Vad menar vi med våld?
“Våld är varje handling riktad mot en annan person,
som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker,
får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill”
— Per Isdal, Meningen med våld, (2001)
Vi erbjuder stöd i ert systematiska arbete
-
Utbildning
Vi erbjuder nu en heldagsutbildning på temat universell våldsprevention. Syftet är att öka kunskapen kring våldsförebyggande arbete och därmed stärka verksamhetens förmåga att förebygga och stoppa våld.
-
Dokumentation
För att arbeta systematiskt krävs det att vi dokumenterar och följer upp vårt arbete. I The Logbook kan du nu tagga inlägg utifrån förekomst av våld, aktiva åskådare och en genusförändrande ansats under arbetspasset.
-
Självskattning och utveckling
Syftet med en självskattning är att tillsammans i personalgruppen identifiera hur vi ser på olika frågor kopplade till våldsprevention.
Varför svarar vi olika? Vilka är våra behov som grupp och individer för att kunna arbeta våldspreventivt på ett bättre sätt?